Den älskade diskmaskinen började krångla och ha sig mitt i programmet, så älskling la sig på alla fyra, kröp in under diskbänken och micklade med den. Kändes lite ovant, vanligtvis är det jag som är "the handy man" och älsklingen som är husfru och står för maten. Men det är lliksom faktum, han är så mycket bättre än mig på att laga mat! Får hoppas att jag dör först av oss, annars kommer jag att svälta ihjäl..

En av kommentarerna i förra inlägget fick mig att tänka till, om att sakna att sova bredvid någon när det har tagit slut. När älsklingen och jag låg och trängdes i en 1.20-säng så var det jätteskönt när han skulle iväg någonstans och inte sov hemma. Men nu, när vi har dubbelsäng på 1.80 så skulle jag sakna honom så grymt mycket! Jag behöver ha någon att hålla ihanden på kvällen innan jag ska sova, någon att kura ihop sig hos om jag har hemska drömmar och någon som liksom.. Bara finns där!

Jag älskar verkligen mitt liv just nu!